SE BILDEN

- Joakim K E Johansson -

Måste man vara störd för att bli en framgångsrik fotograf?

Låt oss vara ärliga med en sak – de flesta riktigt spännande fotografer är inte som oss andra. Nästan alltid lider dom av sociala och relationsmässiga hämningar. De är lite speciella, helt enkelt.

I lindrigaste fall handlar det enbart om att de är lätt dysfunktionella i sin kontakt med omvärlden, i värsta fall är de fullständigt havererade när det kommer till allt som har med djupa mänskliga relationer att göra.

Detta är visserligen något som man kan se i mer eller mindre alla konstnärliga sfärer. Kreatörerna som sticker ut, som verkligen gör något bestående är i regel störda på olika sätt. Sedan finns det såklart undantag, som alltid.

Kanske är det vad som krävs för att verkligen åstadkomma något utmärkande. Detta samtidigt som man medvetet kastar samhällets normer och krav åt sidan och borrar sig ner i allt det svarta. Konsten framför allt – som det heter.

Om nu detta stämmer uppstår en intressant följdfråga; kan en vanlig kreti pleti Svenne Banan Svensson/Johansson egentligen åstadkomma något av värde i sammanhanget? 

Snabba kast. Kolla bilden här under. Karlskrona är knappast en särskilt stor turistdestination men ändå har turismen ökat ganska märkbart de senaste åren. Och en sak som jag har märkt är att turisterna desperat letar efter den där symbolplatsen i staden. Alltså Karlskronas svar på Eiffeltornet, Colosseum eller Big Ben. 

Det som ligger närmst är Fredrikskyrkan på Stortorget. Därför kan man oftare och oftare se turister som försöker göra något typiskt turistiskt framför kyrkan. Jag kan inte låta bli att undra vad detta kommer att leda till i framtiden.

Slutligen en motljusbild tagen med min ryska Jupiter 8 (50mm/2.0) som jag köpte för några hundralappar. Det blir inte så snyggt precis, men ändå älskar jag den här gluggen. Fast kanske borde jag trots allt skruva på ett motljusskydd :-)

Jo, det var visst en grej till. I augusti fyller jag 40. Därför ska jag fanimej köpa en Leica M6. Bara så ni vet.

Inlagt 2012-07-18 21:01 | Läst 7103 ggr. | Permalink
Jag ser personligen fotografi och bild som ett språk, precis som ord och tal är det.
Det är bara det att vi är betydligt mera tränade och vana att läsa konkreta ord än att läsa bild.
lycka till med Leican! ;-)
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:33
Tack för kommentaren Anne-Sophie :-)
det var å sticka ut hakan en bit.men det ligger något i det du skriver faktist.sista bilden var riktigt goo med övertrålning å allt,samt dom ointreserade barnen med morsan med inköpslista(kvitto?) å en leica sitter ju aldrig i vägen,lycka till med dom andra åren med.mvh ronny
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:33
Tack för det Ronny :-)
Så ja, nu har du ju kommit igång ordentligt. Fått flyt ;) De två nedersta bilderna tycker jag är riktigt fina. De två andra är också bra - bollkillen, och sen mamman som sitter och går igenom kvittot så det stämmer.

Låter som en bra idé med present till sig själv.. Om sex och ett halt år fyller jag 50, då ska jag nog köpa en Leica M-Monochrom åt mig själv ;)

Edit: Håller med Alf. Men behöver du inte använda 28mm så köp hellre en M4-2, bättre sökare (och de är oftast lite billigare).
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:34
Ja, plötsligt hände något igen :-)

Bra idé! En sådan ska jag också köpa när jag fyller femtio ;-)
Jag tillhör den kreativa delen av befolkningen och jag har helt klart mina små egenheter men å andra sidan är jag medveten om dem och vet hur jag använder dem till min kreativa fördel. Men å andra sidan är vi alla störda på ett eller annat sätt oavsett om vi är normalstörda eller utvecklingsstörda.

Leica M6. Har du också fallit för den berömda Leica sjukan? Om du ska köpa en Leica tycker jag att du även ska köpa en bra Leicaglugg. Leitz Summicron-C 40/2,0 är ett mycket bra och billigt köp. Filar man lite på det så speglar det in 35 mm ramen.
/Mikael Good
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:36
Jodå, jag är ett offer för Leicasjukan ;-)

En bra glugg blir nästa grej att fundera kring. Ett 40mm-objektiv låter inte helt fel Jag gillar den brännvidden väldigt mycket.
40-årskrisen är uppenbar ;) Jag är fullständigt övertygad om att du inte kommer att ta bättre bilder med en analog M än du gör nu med befintliga kameror. Vad tror du dig vinna på det?

Det sägs vara bra med mätsökare, men jag har inte tyckt om dem sedan jag testade första gången för snart trettio år sedan. Då hjälper det inte om de heter Leica :) Fick jag en M9 (eller kommande M10) är det första jag skulle göra att sälja dem.

Annars tycker jag bilderna du visar här är bra, även om Jupitern som sagt ser ut att kanske må bra av ett motljusskydd ...
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:37
Det jag är ute efter är en pålitlig kamera med inbyggd ljusmätare. Sedan har jag börjat fota så väldigt mycket analogt och gatufoto också att jag faktiskt vill "unna mig" en riktigt bra kamera :-)
Ligger en hel del i det du skriver tycker jag. Sedan gillar jag Jupiter 8:an och andra ryska objektiv rätt bra så fortsätt köra med det .. med eller utan skydd!
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:38
Ja, Jupiter 8 har sin uppenbara charm :-)
Om Svenne banan vågar kliva utanför normen så skulle hen kanske bli fångad av något som gör att jobbiga beslut behöver tas. Av samma skäl är det kanske tryggast att betrakta konstnärer som konstiga. Min erfarenhet är att konstnärer går på djupet där de flesta nöjer sig med att doppa fötterna. Varför är vi så rädda för att avvika är min fråga?
/Annika
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:39
Jag tror inte att det är riktigt så enkelt, även om det säkert ligger till så också. Jag tror helt enkelt att personer som avviker på olika sätt känner större behov av att söka "sanningar" eller "svar" om livet. Och där kan konsten bli en viktig kanal.
annika.s 2012-07-19 00:25
Jo, visst är det så men det är en fiktiv gräns att dela upp oss i normala och inte normala. Konstnärer är inte så konstiga och svensson inte så vanliga om man tittar efter noga. Man kan verka konstig när man går upp i något arbete. Den som aldrig låter sig uppslukas missar något väsentligt tror jag. För övrigt tror jag att det bor en liten konstnär i alla människor. Det är bara att sätta igång. Sen är det väl så att vissa uppgifter kräver ett gigantiskt stort engagemang för att det ska bli något. Men det är ju något annat. Man sätts igång av något tror jag. Det kan vara känslor av övergivenhet och isolering eller sorg eller skönhetsupplevelser eller av att man har någon nära som håller på. Fördomar frodas i alla läger. /Annika
Människor som har en extrem passion kan bli otroligt kompetenta och duktiga på det dom gör. Ibland är gränsen mellan en extrem passion och "galenskap" eller åtminstone lite "annorlunda" väldigt tunn.

Jag har alltid gillar människor som har en passion, oavsett om det gäller foto, lastbilar, grodor eller frimärken. Det gäller knappast bara inom konsten. När man pratar med en sån person så kan man få väldigt mycket energi.

Människor utan passion är enklare att umgås med, men å andra sidan lite tråkigt.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:41
Håller fullständigt med dig Tommy, avvikande människor med passion är ganska ofta de som gör livet intressant.
Du är slarvig med vokabulären. Störd klingar fel då det gäller människor med ADHD eller bipolära symtomer. Visst, jag har en dotter som är bipolär och ger snart ut en bok och har förmodligen fler akademiska poäng än vad du och jag har tillsammans, men störd är hon fanimej inte.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:45
Jag har personer i min bekantskapskrets som har Aspergers och ADHD. Dessutom var jag ganska störd själv när jag växte upp och en bit upp i vuxenlivet med återkommande depressioner och grubblerier. Så jag tar mig helt enkelt friheten att använda det ordet lite som jag vill. För mig är det inget negativt ord, bara ett konstaterande.
Jag skulle vilja påstå att de där "störda" människorna är precis motsatsen till störda. Möjligen blir de störda av omgivningen, men konstiga personer har ofta mycket hög intelligens och är därför knepiga att begripa sig på.
Att de "störda" ibland når konstnärlig framgång beror naturligtvis på att de ser helt andra saker än Svensson, tack vare sitt intellekt och sin intelligens, samt att Svensson verkar ha nån slags inbyggd gråfilter i sinnet.

Köp dig en M6 och lyssna inte på dem som anser att inbyggd ljusmätare är dumt. Det är fantastiskt bra att ha och aldrig en nackdel. Men betala inte för mycket. En i fint skick bör kunna hittas för 5-7000:-.
Cambo 2012-07-18 22:26
Det stör mig då folk i allmänhet har så goda definitioner på vissa "annorlundheter". Hög intelligens, knepiga att förstå sig på, ser helt andra saker, definitioner som visar att man är helt ointresserad av vad det egentligen handlar om---att se att det är helt OK att vara en människa som i vissa sammanhang behöver hjälp/stöd för att helt ut funka i ett samhälle som dom normala har skapat..
Makten 2012-07-18 22:49
Bo, det var inte så jag menade. Det var bara en reflektion över hur många "störda" är, men knappast alla. Jag känner mig för övrigt ganska stört själv.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:48
Det ligger nog ganska mycket i det du skriver Martin. Att alltid bli missuppfattad som person och samtidigt se okunskapen hos omgivningen kan nog leda konstigt beteende.

Angående M6 så är jag helt inne på din linje :-)
Det är dags för kleti och pleti och resa sig över mängden konstnärer och annat konstigt folk och visa var skåpet ska stå! Dessutom ska du baske mig köpa en M4-P och lita på din konstnärliga intuition. Exponeringsmätare är till för handikappade.
Det motljusskydd din Jupiter 8 behöver kallas objektivlock =) Den är ju nästan självlysande...
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:49
Nja, en M6 får det allt bli - och en ny glugg. Med motljusskydd ;-)
N Thomas Meldert 2012-07-19 07:54
Okej då =) M6 är ett bra val det också...
Så kan det nog vara.
Har en M6 och uppskattar den diskreta exponeringsmätaren. Om du klarar dig helt utan mätare kan du naturligtvis köpa en tidigare modell. Nej, en M6 är den klokes val;)

/Stephan
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:49
Jag tror som du att M6 är det kloka valet :-)
Nej definitivt inte, däremot underlättar det nog att verka lite egen när förståsigpåarna ska bestämma vad som är fin konst och vad som inte är det.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:50
Så har det nog varit i alla tider Rickard :-)
Läntar du efter en Leica M6, köp en så'n! Annars går du bara och undrar hur livet och fotograferingen skulle varit om du haft en Leica M6! :)

Jag bestämde mig för en tjugo år sedan, då betalade jag 12.000 för en sprillans M6.
Visserligen har jag inte fotat så mycket med den nu på sista tiden pga av Fuji X100, men det kommer!
Visst kan man ha en M2, M3, M4, M4-P osv, osv, helt Ok, mycket trevliga och mycket kompetenta kameror,
men en Leica M6 är mer lättjobbad, helt klart!
Jag har inte haft ett enda problem med min Leica M6 under de här tjugo åren, förutom batteritorsk en gång! :)
Men då funkade Sunny 16!

Längtar man efter något, så skall man slå till, annars kommer man inte att få nå't svar! :)
/B
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:51
Jag kan inte annat än hålla med i denna proffsiga analys :-)
Visst kan man köpa sig en M6 - den är betydligt mer lätthanterlig än de gamla Leicor jag använde (försökte använda) en gång i tiden. Att kalla folk som har exponeringsmätare för handikappade tycker jag dock Thomas ska skämmas för!!! Det var inte jättekul skämt ...
N Thomas Meldert 2012-07-19 07:56
Ber om ursäkt för det övertrampet Anders. Jag är själv handikappad =)
Det gäller att sticka ut så att man syns i bruset och på så sätt dra blickarna till det man gör.
Kan tänka mig att det finns en hel del bra fotografi som bara ligger och möglar i diverse skrymslen på grund av att skaparen själv var för "tråkig".
På samma sätt finns det ju en hel del "inte så märkvärdig" fotografi som kanske är lite väl uppblåst bara för att skaparen är spännande och kan tala för sig.

Man sånt är livet.
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-18 23:54
Så är det utan tvekan Kurt. Surfar man runt lite på nätet stöter man ibland på väldigt duktiga fotografer som får noll och ingen uppmärksamhet. Samtidigt kan genomusla amatörer få enorm uppmärksamhet. Spana in flickr så ser du exempel på det fenomenet.
Hm, varför ska man anta att konstnärer är störda? Vad är då bankdirrar, konsulter osv ??? Har ni hört hur dom pratar, har ni förstått deras lönekrav. Är inte de störda så vete fan.... Annars så är många sk konstnärer sociala fenomen som kan prata med alla typer av människor, så det finns verkligen åt båda hållen,,
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-19 11:18
Personligen tror jag att alla människor som går åt extremen är "störda". Eller för att använda ett inte lika provocerande begrepp - avvikande.

Tittar man på riktigt framgångsrika företagare, höga chefer, och så vidare så visar de inte sällan upp samma särdrag som riktigt framgångsrika konstnärer. För att nå toppen måste man förmodligen vara ganska speciell.

Att på ett ytligt plan vara översocial och kunna snacka med vem som helst är för övrigt ganska vanligt hos personer med relationssvårigheter.
Man måste tillbringa otroligt många timmar och det innebär att man blir mindre social =) ja valet är upp till fotografen, vill du bli en super fotograf eller nöjer du vara en bra fotograf men har social delen kvar vilket de flesta väljer. Annars kan man jobba för National Geographic =D allt gott
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-22 11:18
Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget? Jobbar du mycket för att du är störd, eller blir du störd för att du jobbar mycket ;-)
Säker på att du inte ska ha en Sony RX100 istället?

:-)

Ska bli kul med fest!
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-22 11:18
Fest, just det ja! :-)
Tankeväckande o intressant
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-24 10:54
Tack för kommentaren Anders :-)
Enligt mej är frågan snarare vilka som blir kända och därmed uppmärksammade om människor. För att bli det, krävs det att man gör något helt oväntat något som känns som sjukt. Mitt första möte med det var en konstnär som sög på en bebis foto på ett sätt som liknade en sexuella handling. Jag kan fortvarade känna avsmak fast det är otroligt länge sen. Alltså har den konstnären lyckas enligt vad som anses betydelsefullt i konstvärlden, att få uppmärksamhet. Att väcka känslor, om än avsky och förakt. Eller nja, det verkar som det är helst det, som det ska handla om.

Vad som är bra konst tycker ju alla olika om. Det ända jag kan säga med säkerhet när det gäller min egen åsikt. Få gånger är de som är kända, kända för att de är bra. Det som är riktigt bra är oftast gjort av människor som ännu inte blivit kända, eller som aldrig blir det. Utan där det drivs av ett annan drivkraft än som finns i konstvärlden.
Liisa Selenius 2012-07-23 13:52
Kan även tillägga att jag har hört tankegången om att vill man bli riktigt bra, måste man avskärma sej från allt annat. Inte ha några sociala kontakter, inte ha något med någon eller något annat att göra än det konstnärliga skapandet. Jag tror inte på den tankegången. Jag tror tvärt om. Vill man bli bra, (enligt mina kriterier) måste man leva ett normalt liv, vara närvarande i sociala sammanhang, vara en del av vårt samhälle. Se livet utanför konstvärlden. Därmed inte sagt att det inte _också_ kräver mycket målmedvetet arbete.

ps, lite stavfel. Inte om, utan av människor. Inte bebis foto utan fot. (och troligen några till)
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-24 10:58
Helt klart är det så att vissa har insett att för att nå någonvart måste man ta ut svängarna på ett extremt sätt. Men jag tycker mig också se att de personer som är allt för utstuderade sällan lyckas på riktigt. De blir på något sätt genomskådade förr eller senare. Möjligen kan de lyckas ett kort tag.

Håller för övrigt med dig om det där med att avskärma sig. Det tror inte jag heller på.
Hej
En intressant frågeställning! - lika intressant blir det om man vänder lite på frågeställningen; "kan normala människor bli framgångsrika?"
Christer
Svar från Joakim K E Johansson 2012-07-24 21:28
Precis Christer - det undrar ag också :-)

Tack för kommentaren.
"Man äger ej snille för det man är galen"

1787 försökte Johan Henric Kellgren visa skiljelinjen mellan dårar och snillen som borde tas på allvar. Newton klöv ljusets strålar och fann från ett äpples fall de lagar som styr stjärnorna. Han hade en del defekter. Pope var puckelryggig och Homeros blind. Men man blir inte snille av att sätta på puckelrygg eller genom att låta sig bländas.



(Visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg

Länklista