SE BILDEN
Klassiska bilder eller klassiska motiv?
Flera som har sett mina gatufotobilder har tyckt att de är väldigt tidlösa till sin karaktär. Ja, att de rent av påminner om vad som producerades i gatufotosvängen under 50- och 60-talet. En del har till och med använt uttrycket ”klassiska bilder”.
En förklaring till detta kan ju helt klart vara mitt val av utrustning och teknik. Jag kör med analoga mätsökarkameror, gamla gluggar som tecknar på ett speciellt sätt och svartvit film. Självklart påverkar det uttrycket i bilderna och hur de upplevs.
Jag fotograferar också nästan alltid rakt på och utan krusiduller. Enligt min egen åsikt bygger mina bilder ofta på enkelhet och en tydlig komposition. Det där "moderna" stuket med djup svärta, hårda kontraster, avsaknad av tydlig komposition, med mera, är helt enkelt inte min stil.
Att jag plåtar i en småstad kan förmodligen också göra sitt till. För även om det låter lite löjligt så kan nog småstäder påminna om hur det var i betydligt större städer för en 50- till 60-år sedan. Folk är mer traditionellt klädda, extrema ungdomskulturer är inte lika synliga, tempot är lugnare.
Men det finns en förklaring till som jag själv har tänkt på, och det är att det faktiskt inte är mina bilder som är tidlösa eller klassiska – det är livet på gatan som är tidlöst och klassiskt. För tänk själva; det vi gör på gatan idag är i grunden vad man gjorde för både 50 och 100 år sedan.
Vi sitter helt enkelt fortfarande på kafé och läser en tidning, vi har picknick i parken, vi går ut med våra hundar, barnen leker, någon står och röker, en annan cyklar, och så vidare och så vidare. Inget har med andra ord förändrats särskilt radikalt. Människor är människor och gör vad människor alltid har gjort.
Kanske är det också därför det verkar vara så svårt att förnya gatufotografin på ett avgörande plan. Eller vad tror ni?
Och det ständiga pratet om att förnya, jag vet inte riktigt vad det kan stå för...?
Otålighet i samband med något annat..?
Hur som helst, bra saker behöver inte förnyas!
Utan det viktiga är att man fortsätter att göra de här bra sakerna!
Som att gatufotografera sin nutid tex,
och då försöka hitta de där intressanta, spännande och magiska ögonblicken!
Den sista bilden tycker jag e magisk! :)
/B
Kul att du gillade sista bilden! Jag förföljde den där kvinnan en stund innan katten tittade tillräckligt länge på mig för att jag skulle få till bilden. :-)
En annan sak(förutom det du skriver om här), som jag tror gör att dina gatubilder, ser "klassiska" ut, är att du verkar exponera efter skuggorna, som man gjorde förr i tiden. (Detta gör att dina bilder oftast har en väldigt fin teckning i skuggorna.)
Intressant iakttagelse, det där har jag inte ens tänkt på själv. Men du har helt rätt, jag har alltid "värnat om" skuggorna och försöker så ofta som möjligt undvika att sota igen bildens mörka partier.
Ja, avsaknad av krusiduller är nog något som jag själv också betraktar som en styrka.
Du är inne på den här stilen och ska absolut fortsätta med den inom projektet. Alla kan ju inte ha samma stil. Jag tror att din stil är lösningen på ditt problem. Du vill inte göra bilder som ser ut från kommunens turistbroschyr, samtidigt vill du inte ta svårtillgängliga bilder som folk stöter ifrån sig. Dessa bilder kan alla ta till sig och de andas fotografiskt hantverk.
Intressant det du säger att det saknas känslor...hmmmm...jag har nog alltid varit en ganska "klinisk" observatör...så det ligger förmodligen en del i det du skriver. Kanske något att jobba på framöver.
Faktum är att jag lite smått planerar att dra igång ett projekt parallellt där jag tänker jobba mer med närhet och berättande - typ som ett reportage. Där kanske det kommer att finnas mer känslor med i bilden ;-)
Jobba på som du gör i det här projektet. Det kommer bli väl sammanhållet och intressant.