SE BILDEN

Att vara konstnärlig eller kommersiell - det är frågan!

Jag läser i fotografen Micke Bergs blogg att hans senaste fotoböcker har sålt dåligt. Han menar att det är typiskt för just fotoböcker och att det gäller även andra fotografer. ”Det är otroligt svårt att sälja mer än 100 böcker med bilder i Sverige”, skriver han i en kommentar.

Det får mig återigen att fundera på mitt eget bokprojekt och de tankar som uppstod när jag pratade med Magnus Fröderberg för några dagar sedan. Tankar som handlar om vilken approach jag ska ha till det hela. Hårddraget är frågeställningen om jag ska vara mestadels kommersiellt inriktad – eller huvudsakligen låta det konstnärliga styra?

Kanske funderar jag mer än andra på sådant här eftersom jag till vardags jobbar med marknadsföring och kommunikation. I mitt dagliga jobb skulle jag nämligen aldrig göra något utan att det fanns en strategi bakom och aldrig någonsin utan en tydlig metodik.

Faktum är att eftersom fotografi också är kommunikation går traditionella kommunikationsprinciper utan problem att överföra till fotografi och inte minst till att göra en fotobok eller en utställning. Låt mig förklara:

När du vill få något sagt behöver du formulera det till ett tydligt budskap och en bild är ju faktiskt ett budskap. Men jag återkommer till det senare och hoppar därför snabbt vidare.

För att nå ut med ditt budskap måste du veta vem det är du talar till. Hur ser målgruppen ut som är intresserad av ditt budskap? Vilka är tillexempel intresserade av gatufotografier från Karlskrona i mitt fall?

För att träffa målgruppen är det viktigt att veta vilken kanal som är bäst. Ju träffsäkrare du är i kanalvalet, desto troligare är det att du når fram med ditt budskap till din tänkta målgrupp. Jag har ju valt kanalen fotobok. Men kanske borde jag använda en annan kanal som exempelvis enbart ställa ut mina bilder.

Tillbaka till budskapet igen. När du känner till målgruppen och kanalen som du vill använda bör budskapet anpassas efter detta. För mig handlar det alltså om att anpassa bildurvalet efter min tänka målgrupp och kanalen som jag väljer att använda.

Ergo: om jag vill göra en bok med gatufotobilder från Karlskrona och målgruppen främst är ”vanliga” Karlskronabor som är mera intresserade av sin stad än gatufoto bör mina bilder vara anpassade efter exakt den målgruppen. Förmodligen behöver jag då också fylla på boken med fler texter och bildförklaringar. I alla fall om mitt mål är att sälja så många böcker som möjligt.

Men så kommer vi till det där oundvikliga som krånglar till alltsammans. Det som kan beskrivas som skaparlust, passion, kreativt flow – eller kort och gott för konstnärlighet. Faran om man blir alltför kommersiell och strategisk är att glädjen tvärdör. Tillslut blir det inte ens roligt att hålla på, och då blir det förmodligen inget bra i slutändan i alla fall.

Det ultimata vore ju såklart om det man kreativt och konstnärligt brinner för också är kommersiellt gångbart. Det finns fotografer som har lyckas träffa den skärningspunkten, men de är nog ganska få tyvärr. Det skulle möjligen kunna vara en fotograf som Anton Corbijn, för att dra ett exempel. 

Därför är det kanske lika bra att acceptera att skaran som är intresserade av fotoböcker är ganska liten och därmed vara nöjd med en begränsad publik. Man får helt enkelt försöka se ett annat värde i det man skapar som fotograf än att det ska generera många sålda fotoböcker.  

Ja, det blev ett långt inlägg det här. Jag lämnar er med ett citat jag hörde på teve av ledaren för en symfoniorkester: ”man ska aldrig bry sig om vad publiken tycker, man ska enbart bry sig om konsten”. 

Så allra sist. Bilderna i det här blogginlägget kommer från min gode vän Henriks 40-årsfest förra helgen. Ja, ni kan säkert ganska snabbt lista ut vem som är Henrik i sammanhanget. Det är för övrigt återigen min Canonet QL17 med blixten monterad som är använd. 

2012-01-22 23:48   Norpan

Ja, man måste nog bestämma sig för något i alla fall. Jag har helt klart bestämt mig för att jag tar mina bilder och sedan får folk gilla det eller inte.

I ditt fall så kanske det kan vara en god idé att göra boken "åt dig själv" i en liten upplaga. Kanske kan även någon kulturnisse i din stad tänka sig att betala en slant... eller så.

Oavsett hur bra man är så är det nog svårt att sälja massor av böcker som handlar om en stad.

En annan idé som är lite tråkig kanske, det är att skippa hela Karlskronagrejen och istället satsa på en bok om gatufotografi. Din PDF blev ju ruskigt bra ju.

Svar från Joakim K E Johansson 2012-01-23 14:28

En bok om gatufoto riktad direkt till fotonördar har jag absolut tänkt på. Kanske blir det av i framtiden. Vem vet! :-)

2012-01-23 01:40   froderberg

Du har redan gjort vissa val. Du kör analogt och svartvitt. Det gör att boken/projektet/utställningen inte kommer att uppfattas som kommersiell av gemene man. Knappt av några fotografer heller.

Eftersom boken trots allt utspelar sig i Karlskrona tror jag inte att du ska vara för rädd för att folk inte ska köpa den. Med lite pr-arbete som ger uppmärksamhet och som ger intrycket att det är är inte vilken utställning som helst utan den speciella genren gatufoto och hantverket är gjort med gamla kameror och film. Folk gillar känslan av att ta del av konst. Och känner de igen personer och platser på vissa bilder så går de igång. Även vissa av dina formlekar kan funka eftersom det blir en kul tävling att gissa var bilden är tagen.

Ta inte Micke Bergs ord för hårt. Du har faktiskt fördelen av att lätt kunna få stor uppmärksamhet precis där din målgrupp finns.

Sen ska man inte underskatta folk heller. Jag tror att många kommer att kunna se samma sak som du i bilderna - även om det är dina egna bilder.

Svar från Joakim K E Johansson 2012-01-23 14:30

Intressanta reflektioner Magnus. Du har ju helt rätt. Jag har redan gjort flera avgörande val. På sätt och vis är anslaget redan bestämt. Precis som du säger borde jag dessutom kunna få bra PR och uppmärksamhet här i Karlskrona med tanke på hur ovanligt ett projekt av det här slaget är lokalt.

2012-01-23 03:58   EGW

En bra analys. Men den handlar om de olika principerna. Nästa steg är att genomföra marknadsplaneringen så som du skissar. Om du kan göra det utan att projektet blir för tråkigt. I övrigt håller jag med Magnus F.

Om man ska spåna lite så finns det ju mycket annat du kan göra också, om du är intresserad. T ex göra boken mer som en hembyggdsbok, ha med kartor och promenadmål etc. Men då kanske du helt lämnar det som du är intresserad av.

Svar från Joakim K E Johansson 2012-01-23 16:48

En hembygdsbok vill jag inte göra - känner att det jag håller på med är något helt annat. Och precis som du skriver lämnar jag då det jag faktiskt är intresserad av.

2012-01-23 08:49   Benganbus

Att vara helt konstnärlig, och leva på det, är nog svårt, om man inte har "konstnärslön",
som jag och några till! :)
Annars får man nog jobba för brödfödan, och sköta det konstnärliga på fritiden,
å det kanske ändå inte är helt fel?
Att jobba som fotograf, och vara konstnärlig som fotograf, det låter bra,
men kan ofta bli för mycket av det goda så man tappar inspirationen.

Jag tänker på den tid då jag jobbade som skidlärare, Va häftigt tycker nog många, men att stå i backen och instruera, och se'n tro att man slänger sig ut i backen för att åka skidor då man va ledig, det gjorde vi sällan.
Utan det blev att åka och fika någonstans efter jobbet.

Jag åkte mer skidor på kvalitet då jag inte jobbade som skidlärare.
Men stog såklart på snö många fler timmar som skidlärare,

Å inte vet jag om det här tillför något på din fråga? :)
/B

Svar från Joakim K E Johansson 2012-01-23 16:50

Skomakarens ungar har de sämsta skorna, är väl ungefär vad du skriver! ;-)

2012-02-09 08:31   mickeberg

Hej, jag kommer kanske in lite sent i sammanhanget, man åker för mycket skidor just nu och läser för lite bloggar. Jag tror personligen att just din Karlskronabok kan du få ut om du också kör en utställning samtidigt. Det är alltid bra att göra grejerna lokalt, däremot kommer knappt tio stycken utanför Karlskrona att köpa boken.

Sedan sa någon att du skulle göra en bok om gatufotografi???? Vad är det? Det är ju allt och intet. Sedan blir jag lite halvirriterad, tror du inte att folk som gör fotoböcker, tänker som du i början då man gör en bok. Man bestämmer hur den ska se ut, vilken målgruppen är, hur den ska marknadsföras....osv,

Ta bara det här med att få en bok recenserad. När såg du en fotobok bli recenserad i DN ? Förr fick jag, för tio år sedan, mina böcker recenserade i DN. Idag skriver de inte ens om fotoböcker, förutom Epstein, som är håller fanan högt.

Fröderberg ska väl inte snacka. När skrev han om en fotobok på allvar och då menar jag inte det här pliktskyldiga omnämnadet, att boken finns. På Fotosidan finns ju inte en riktig analys av en enda fotobok. Hur ska fotoböcker kunna tas på allvar då ingen skriver om dom?

Nog om det. Jag önskar dig lycka till och jag skulle också tycka det var roligt om du gjorde en analys av utfallet, sålda böcker, antal recensioner, ekonomin.

Jag kan ge dig några exempe. När jag gjorde min utställning på Nordisk Museet, 140 bilder, fick jag 90 artiklar över hela sverige. I alla fall 40 var uppslag med typ 8-10 bilder. Jag fick inte en spänn i betalt för alla blaskonra ansåg det vara reklam för utställningen.

När jag gjorde Småmänniskor, Fotograferna, skickade vi ut ca 100 recensionsex, och sålde ca 1000 ex av varje bok, dvs det gick inte runt ekonomiskt, men räddades av statens kulturråd....

Ha det gott, jag gläder mig åt att du kör hårt. Du är ett föredöme.

Svar från Joakim K E Johansson 2012-02-09 11:11

Jag har väl inte påstått att jag är den enda som tänker i dessa banor, så där förstår jag inte alls din irritation. I övrigt tackar jag för intressant input i ämnet. Jag ska definitivt göra en analys när allt är klart.

Att göra ”publikationer” av olika slag verkar ge bra spridning och skapa uppmärksamhet kring det man gör. Däremot genererar det inte några större inkomster. Det har jag i alla fall redan konstaterat.