SE BILDEN

SE BILDEN: Spontana gatuporträtt - flyt och oflyt

Det är jäkligt skönt att ha flyt när man är ute och gatufotograferar. Så kände jag igår när jag fick syn på den här mannen som stod och rökte cigarr vid Odenplans station. Ja, ni ser ju själva. Förutom cigarren så var han väldigt stiligt klädd i klassik stil som för tankarna till 40-talet med hatt och allt. Med andra ord en klockren bildmöjlighet. 

Först klämde jag av en vanlig gatubild när jag passerade, men den blev inte särskilt bra. Då slog mig tack och lov tanken att jag istället borde gå fram och fråga om jag fick ta ett porträtt, vilket mannen (som jag fick veta heter Oscar Mattsson) vänligt nog gick med på.

Det kan bli lite stressigt att ta gatuporträtt, tycker jag. Man vill helst att det ska gå snabbt eftersom det tar emot att ta för mycket av en främmande människas tid och engagemang i anspråk. Därför ökar också risken för retfulla små misstag. 

Eftersom jag ville ha kortast möjliga skärpedjup ställde jag gluggen på största bländaröppning 2.0. Men omedvetet råkade jag komma åt bländarringen så den ändrades till 4,5 (jag skyller på mina tjocka vintervantar och en alldeles för lös bländarring). Så den där sköna bokehn som jag hade tänkt mig uteblev tyvärr. Men, men - det var ingen jättegrej i slutändan. Bilderna blev ändå bra. 

Det hände också en intressant sak som man kan råka ut för som gatufotograf. En stund innan mötte jag en annan man i liknande klädsel, men han blev inte alls glad över att bli fotograferad. Istället blev han väldigt påstridig och krävde att jag skulle radera bilderna som jag hade tagit. Eftersom jag ändå inte var nöjd med resultatet gick jag honom till mötes. Det hade helt enkelt varit en totalt meningslös fight att ta. 

Visserligen är det väldigt ovanligt att någon protesterar när man gatufotograferar. I alla fall råkar jag nästan aldrig ut för det. Men de båda situationerna fick mig ändå att reflektera över detta med gatufoto. Inte minst hur viktigt det är att inte tappa sugen bara för att det råkar gå lite dåligt.   

Hursomhelst, som så ofta hade jag sällskap av min polare Magnus Fröderberg. Och som vanligt lyckades han sätta avsevärt fler bilder än mig. Ni kan spana in hans blogginlägg här. 

2024-02-11 21:21   alf109

Lite K.W Gullers över den sista bilden tycker jag. Fint.
/Affe

Svar från Joakim K E Johansson 2024-02-11 23:24

Tack för det, Alf!

2024-02-11 21:35   Frekeman

Bra gatuporträtt. Han stod onekligen ut. Vad beträffar fajten du inte tog så tycker jag nog att det är värt att ta den för det mesta. Även om det kan bära emot. Och så länge det känns säkert. Nu tror ju snubben att han har rätt att kräva att du raderar dina konstnärliga försök. ☹️

Mvh
Fredrik

Svar från Joakim K E Johansson 2024-02-11 23:29

Jag tycker inte att det var så märkvärdigt. Det finns tillfällen då det är värt ta fighten, detta var inte ett sådant. Bilderna som jag tog var usla.

Dessutom skulle Magnus och jag gå och äta semla, så jag ville inte fastna i en diskussion ;-)

Frekeman 2024-02-11 23:42

Semlor på gång trumfar såklart allt sorts främjande av rätten att fota fritt! 😃 Hoppas att det smakade bra! 😋

Svar från Joakim K E Johansson 2024-02-12 06:42

Jag anar en viss ironi 😂

Visst, du har principiellt rätt. Man bör stå på sig. Fast den här gången pallade jag inte. Kände inte att bilden var tillräckligt viktig och så ville jag som sagt bara komma vidare och käka semla. 😃

Frekeman 2024-02-12 10:03

Ingen ironi faktiskt. Ser nu att det kunde läsas så.

Så himla viktigt är det inte att ta strid jämt men det är aldrig helt meningslöst. Så om semla med fotokompis väntar så gjorde du helt rätt att prioritera en sådan trevlig stund. Hade det varit ett bra foto så kan ju alltid en borttagen fil återskapas.

Så, jag hoppades att semlan smakade bra. På riktigt alltså. 😃

2024-02-16 17:18   froderberg

Underbar bildsvit som gör mig avis. Detta är verkligen bra gatuporträtt.