SE BILDEN

- Joakim K E Johansson -

SE BILDEN: Gör det så enkelt som möjligt, men inte enklare...

Ofta vinner det enkla över det komplicerade. Tanken slår mig medan jag bläddrar i några nyinköpta fotoböcker om gatufoto. Bilderna som jag främst faller för är de oförställda som är tagna rakt på, utan krusiduller och onödiga åthävor. Av erfarenhet vet jag också att det i regel är dessa bilder som stannar kvar i minnet och som jag sedan regelbundet återkommer till för inspiration.

Det är därför en fotograf som Elliott Erwitt alltid har imponerat på mig. Hans bilder består av svartvita snapshots med människor (och hundar) i centrum. Väldigt lite känns tillgjort eller långsökt. Det är situationsbaserade fotografier som bygger på grundläggande kompositionsregler utan krångel. 

Det intressanta med Elliott Erwitt är också att han i intervjuer säger sig vara helt ointresserad av allt som handlar om att analysera och definiera bilder och deras tillkomst. Han plåtar det han tycker är kul och intressant, det vill säga går på magkänslan. Intellektualiserandet och grubblandet överlåter han till andra. Ibland undrar jag om inte det är en väsentlig anledning till varför han är så bra.

Samtidigt tänker jag på hur det ser ut med gatufotot på ett ställe som Instagram. Visserligen plåtar en hel del fotografer i samma anda som Elliot Erwitt. Men, det finns också en tydlig trend där bilder antingen ska vara smarta, eller också fullständigt banala.

Till de smarta räknar jag konceptuella bilder och liknande. Till de banala räknar jag alla dessa grafiska och geometriska bilder där människor främst förekommer som enstaka anonyma siluetter i en övrigt öde och dominant stadsmiljö. 

För att återgå till Elliott Erwitt, så kanske jag behöver förtydliga mig själv något. Hans bilder är visserligen enkla, men inte så pass enkla att de blir ointressanta. Och det är det som är den knepiga balansgången. Eller, som Albert Einstein en gång i tiden lär ha sagt: Gör det så enkelt som möjligt, men inte enklare.

För övrigt håller Magnus Fröderberg och jag på med ett spännande och kul projekt om gatufoto som vi tror kommer att uppskattas av gatufotointresserade. Vi berättar mer längre fram. Just nu får ni nöja er med det här blogginlägget ;-)

Inlagt 2022-01-14 10:13 | Läst 1132 ggr. | Permalink
Keep it simple stupid! Jag håller med om att många gatubilder är lite för sökta och för komplexa. Det enkla och spontanta kan vara väldigt befriande.
Svar från Joakim K E Johansson 2022-01-17 13:50
Så är det :-)
Gillar texten och tycker bilderna är inspirerande!
Svar från Joakim K E Johansson 2022-01-17 13:50
Tack för det, Måns!
Övning att lära sig se, kombinerat med magkänsla är nog en bra blandning.
Fina bilder. Ps. Elliot Erwitt är en av mina absoluta favoriter.
/Bengt H.
Svar från Joakim K E Johansson 2022-01-17 13:51
Tack, Bengt!

Samma här! Elliott Erwitt är en en av mina absoluta favoriter, vilket texten säkert avslöjade :-)
Vad gäller magkänsla, så e det nog ett slags Punktum! ;) För vi e ju ändå ganska olika vad gäller bildbakgrund, som gör att vi ändå gillar olika bilder!

Och när man tar en bild, så tror jag att det e viktigt att försöka få tittaren att stanna upp i bilden ett tag! Och hur gör man det då man har tittare med olika bildsmak! ;)

Och tittandetiden på bilder blir bara kortare och kortare! Vi översvämmas av bilder!
Å då måste man titta kortare tid på varje bild för att hinna med alla andra bilder! ;)
/B
Svar från Joakim K E Johansson 2022-01-17 13:57
Bildsmaken skiljer sig såklart åt. Men, jag tror ändå att de flesta kan avgöra ifall en bild verkligen är bra, eller ej. Och detta oavsett genre.

Tack för kommentaren!
Hej. det ligger mycket i det här att inte krångla till det. Vad en gatufotograf behöver är oftast total uppmärksamhet, en skjutklar osäkrad kamera och en förmåga att befinna sig på någorlunda rätt ställe. Elliott är ju ett spännande exempel, en av rätt få fotografer som så att säga är en naturbegåvning vad gäller att se. Det är som att han ser innan. Och det förklarar kanske en del om hans inställning att inte teoretisera och analyser sina bilder. Elliott behöver inte det helt enkelt.
Bildanalys kan vara intressant för betraktaren, ett sätt att förstå varför man läser någons bilder som man gör. Att förstå ett poem eller ett musikstycke. Fotografen kan ibland, i vissa sammanhang vara hjälpt av att resonera runt sina bilder som en slags egen intern personlig genomgång och kritik. Maggropen kan ibland vara hjälpt av hjärnan om man säger.
Bildförståelse och övning i bildläsning om kommersiellt inriktade bilder är en annan sak, sällsynt viktig i dessa tider när så mycket information oc kommunikation sker genom bild, inte minst fotografi, men som sagt, upplevelsen av ett poem kan nog få stanna vid känslan.
Din första bild har ju jättemycket av det där Erwittska, ögonblicket, enkelheten, utan någon pretentiös baktanke. En toppenbild med andra ord.
Ser fram emot ert projekt.
/Gunnar S
Svar från Joakim K E Johansson 2022-01-17 14:02
Tack för kommentaren, Gunnar!

Jag tror också att det i grunden är bra för de allra flesta att emellanåt analysera och fundera kring sina bilder. För att öka sin förståelse och för att bli bättre.

Personligen kan jag dock lätt fastna i det och måste ibland öva mig på motsatsen, det vill säga att gå på magkänslan och instinkten. Skjuta först och analysera senare, om man säger så.
Hej Joakim.
En tänkvärd och klok text.
Jag har med mig ett annat uttryck från musiken. Less is more... Det kan användas i fotografin också tycker jag.

Jag hoppas jag fattat rätt. Om det inte behövs något sätt att analysera bilderna blir utbildning eller workshops onödiga tänker jag. Man gillar/ogillar bilden utifrån sin egen "själ", utan att motivera varför eller vad den vill säga. En mentor/lärares bedömning eller förklaring blir ganska onödig. Det blir också bara tyckande....

Jag har lärt mig att titta på och bedöma andras samt mina egna bilder. Det är bildanalys, för mig. De lärare jag har haft tittade på mina bilder, grubblade och gav tips. Men, jag vet inte om det ska kallas akademiskt. Jag försöker gör som de sa för jag föredrar det "sättet" att grunna över bilderna.

Kan man grunderna inom foto, det tekniska och vet vad man vill fotografera så funkar det att titta på bilderna efteråt, välja de som "är bäst" och som förmedlar något. För det behöver jag ett sätt att värdera mina bilder inför t. ex för en utställning eller bok. Då passar det sätt som jag lärde mig på fotoskolan som de kallade analys.
Ha de gott, jag har svårt att förklara, men jag är nog lite dyslektiker.
Jerry
Svar från Joakim K E Johansson 2022-01-17 15:18
Tack för kommentaren, Jerry!

Tror jag förstår vad du menar, och jag håller med dig.

Ju längre jag håller på med foto, desto mer landar jag i att min smak för bilder baseras på en slags instinkt. Jag kan på en halv sekund avgöra ifall jag gillar en bild, eller inte. Det är säkerligen en kombination av vad jag har lärt mig att gilla, tillsammans med något som bottnar i vem jag är som person.

Så, att analysera och grubbla över bilder tror jag kan vara nyttigt i början när du vill lära dig grundläggande regler kring ljus, komposition och så vidare. Men, bortsett från det blir jag faktiskt mer och mer tveksam till att du blir en bättre fotograf av att ständigt analysera dina bilder.

Då tror jag mer på att fotografera så mycket som möjligt. Alltså att bli bättre genom att utöva hantverket. Sedan kan det säkert finnas någon nytta med analyserandet när du ska göra en utställning eller bok, som du skriver.
Hej! Intressant artikel och något jag faktiskt verkligen håller med om Joakim. Med det mesta faktiskt.
Jag tycker det är lite "synd" att gatufoto blivit trendigt eller varit det ett tag. Visst det är kul att genren utvecklas och att vi är många om det som kan kommentera och lära av varandra, men det känns också väldigt urvattnat överlag och har gjort det länge. Jag tillhör inte dom som tycker att det MÅSTE vara på vissa sätt, men jag gillar och föredrar att betrakta och inspirerats av vissa typer av bilder. Och det är nog typen av dne du beskriver som stämmer mest in på den beskrivningen av vad jag tycker om.

Jag tror alldeles för många är för oroliga över att passa in och försöka hitta en viss stil eller image, istället för att använda just magkänslan och fota i ögonblicket och använda sin erfarenhet till att komponera i stunden etc.
För mig personligen är också humor och något klurigt där man inte vet eller får tänka ett plus för att jag ska finna det intressantare. Alla de där stilrena svarta skuggorna med mönster och kontraster är väldigt snyggt, men väldigt ofta väldigt mycket mindre spännande. Annars tillhör jag också dom som faktiskt tycker om ett "dokumentärt" typ av gatufoto där en del av miljön är med också, ett tidsdokument med sedan något kul eller spännande som poäng i den miljön. Det tror jag också är en gatubild som håller längre då det ger en fingervisning om hur det såg ut ur ett historiskt perspektiv också och sa något om hur samhället såg ut. Typ Vivian Maier eller Helen levitt etc.
Hursomhaver, intressant och kul att läsa :)
/mvh Martin.
Svar från Joakim K E Johansson 2022-01-17 15:25
Tack för din kommentar, Martin!

Jag delar din uppfattning. Tror också att de där gatubilderna som faktiskt handlar om människor och vad de gör lär vinna rätt ordentligt i längden framför alla dessa bilder med snyggt ljus, perfekta kompositioner, häftiga miljöer och siluetter. För, precis som du skriver, säger de något om vår samtid.

Sedan ska man komma ihåg att det är just de situationsbaserade bilderna med människor i centrum, likt de som Elliott Erwitt tar, som är svårast att få till. Och i dagens snabba bildflöde i sociala medier har folk inte tålamodet att vänta. Och då blir en snygg siluettbild lösningen, för dom är ganska enkla att ta.



(Visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver


Lägg till

Tidigare blogginlägg

Länklista