SE BILDEN

- Joakim K E Johansson -

SE BILDEN: Att gatufota gatutelefonerandet

Jag kommer ihåg första gången jag mötte en person som pratade i telefon på stan. Det var i mitten av 1990-talet under en promenad genom parken. Plötslig noterade jag en man som ljudligt och vilt gestikulerande tycktes konversera med sig själv. Min första reaktion var att det handlade om en mentalpatient på flykt från någon sluten anstalt.

Ja, det kändes allt lite konstigt i början när folk började telefonera på gator och torg men snart hade jag en egen ”nalle”. Minns inte modellen men det var en ganska klumpig Nokia av något slag. Det kändes i alla fall speciellt att ha telefonen med sig och jag kollade ständigt om någon hade ringt eller skickat  sms.

Därifrån har utvecklingen gått framåt ordentligt, eller utför beroende på vem man frågar. Idag är mobiltelefonerna multimediamaskiner i fickformat och det minsta man använder dom till är förmodligen att ringa. Istället har de på många sätt tagit datorernas plats - och kamerornas.

Personligen tycker jag att det är en helt fantastisk grej med smått otroliga användningsområden. Jag har därför svårt att föreställa mig en tillvaro utan en modern smart telefon. Samtidigt kan det tveklöst bli för mycket av det goda. Ibland blir vi så inne i tekniken att vi förlorar kontakten med nuet och de människor som finns runt oss.

Som gatufotograf tycker jag att det är ett hyggligt kul fenomen att fotografera. Människor kan bli stående lite överallt stirrandes i sina telefoner och helt förlora sig själva. De blir som levande statyer nästan, eller åtminstone som de vore i en annan värld. Vem vet, kanske något som är värt ett litet fotografiskt miniprojekt framöver...

Inlagt 2013-08-08 20:38 | Läst 7451 ggr. | Permalink
De med smartphones är lätta att fotografera
De varken ser eller hör något omkring sig :-)
Svar från Joakim K E Johansson 2013-08-08 23:14
Ja, dom är lätta att fotografera och det är därför det är så svårt att göra det bra - om du förstår :-)
Det är intressant med uppfinningar som förändrar våra liv. Alla kanske inte tänker på hur mycket kylskåpen betytt, men att mobiltelefonen förändrat våra liv är uppenbart för de flesta av oss. Jag minns barndomens somrar då jag, syrran och mamma gick några kilometer från sommarstugan till en telefonkiosk för att ringa hem till pappa.
Svar från Joakim K E Johansson 2013-08-08 23:16
Jag minns också hur man stod i telefonkiosken och ringde till tjejen man var kär i - pinsamt att göra det hemma ifall mamma och pappa hörde :-)

Diskmaskinen är också en sådan grej som förändrar livet :-)
Bra bilder o kul el intressant att fundera runt detta "fenomen". Vi ser ju mängder av bilder av folk som talar i mobil-el sina smartphones...men även bilder av folk som röker. Passar ju i gatufoto - folk Gör ju något, sysslar med något - och är därför lätta att fotografera, som Bengt G påpekar.

Första minnet av en mobiltalare var...i en slalombacke. Jag trodde personen brutit nåt ben..(funderade om jag skulle slita av honom en pjäxa...) .han låg fint på sidan i backen o talade i sin mobil. Helt nytt för mig.
Andra minnet var i ett pendeltåg, packat till bristningsgränsen. En mycket ung tjej talade Mycket högt om sina o sina kompisars kärleksupplevelser. Alla inklämda resenärer försökte krypa in i sina egna skinn.
Kommer inte ihåg om jag påpekade nåt om den högröstade informationen...

Att slippa leta efter söndersparkade telefonkiosker är skönt. Underbart att ha tillgång till telefonen vid mängder av tillfällen.../Ulla
Svar från Joakim K E Johansson 2013-08-08 23:17
Ja, man saknar knappast telefonkioskerna. Inte heller att bli stående utanför någons låsta port och inte kunna kontakta, eller liknande :-)
Att plåta telefonerande som så, är lika upphetsande som att plåta äldre med rullatorer.... :) Det händer liksom inget... Tycker jag :)
Svar från Joakim K E Johansson 2013-08-08 23:22
Håller i grunden med dig, men frågan blir ju om det går att göra bilderna spännande. Där i ligger utmaningen tycker jag. Ibland står folk väldigt roligt, liksom förstenade i underliga poser eller helt frånvarande på mycket konstiga platser.

Jag ser nästan monumentala bilder framför mig. Människor som statyer, installationer eller något sådant :-)
Peter-L 2013-08-08 23:27
Jag tror inte att man kan göra så mycket för att få bilden "intressant". Som med annat handlar det nog om att istället vara selektiv och vänta på just det tillfället då det sticker ut... Ibland får jag känslan av att detta blir bilder för att det är just lättfångade "offer"... Jag har en bild, tagen för ett par år sedan. En kvinna som talar i mobil. Hon, är jääääkligt snygg... men hur kul är bilden? Not!! :) Så den får ligga kvar på hårddisken... :)
Lätta bildet eller inte, faktum är att mobiltelefonpratare är ett fenomen i vår tid och som sådana värda att fotografera. De ingår i den ständigt föränderliga omedvetna gatuteatern som vi gatufotografer har till uppdrag att skildra. Det är svårt att veta idag vad som i framtiden, med facit i hand, betraktas som bra bilder. Men tar vi inga bilder blir det en beklaglig lucka.
Svar från Joakim K E Johansson 2013-08-09 17:23
Visst är det så Jan - jag håller med :-)
Elektronisk fotboja är ett straff vi utdömer till brottslingar..



(Visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?

Lägg till

Tidigare blogginlägg

Länklista